Gone Girl – ljudbok

Bokens handling

I boken får vi följa makarna Nick och Amy Dunn och berättelsen börjar på morgonen av deras femte bröllopsdag. Nick sitter på baren som han och hans syster äger tillsammans när telefonen ringer, hans husdörr står vidöppen, berättar hans granne. Nick beger sig hemåt för undersöka ärendet närmre och kommer hem till vad som ser ut som en brottsplats. Glasbordet har krossats, böcker är nedslagna på golvet och möbler har välts omkull. Och Amy, hans förmögna fru från New York som har varit miserabel sedan Nick släpat med henne till Missouri för att ta hand om sin döende mor, är borta.

Nick ringer såklart polisen, men det är något med hans reaktion till situationen som känns konstigt. Han talar hela tiden om Amy i dåtid innan han kommer på sig själv. Han verkar inte särskilt oroad över sin frus försvinnande och näst intill ointresserad. ”Jag kände mig själv spela rollen av en orolig make” säger han. ”Jag var inte säker vad jag skulle säga nu. Jag grävde djupt i minnet efter replikerna. Vad säger maken i filmen vid det här laget? Det beror på om han är skyldig eller oskyldig.”.

Gone Girl skiftar mellan Nicks narrativ, där sökandet efter den vackra, blonda Amy tar upp all amerikansk medias tid, och Amys dagbok, där hon berättar om de tidiga dagarna i deras förhållande. En dagbok som börjar med ”Tra and la! Jag ler ett stort adoptivbarns leende medan jag skriver detta… Jag har träffat en kille!” för att senare skriva saker som: ”Han lovade att ta and om mig, ändå är jag rädd”.

Allt eftersom börjar de två berättelserna sammanvävas. Medians pekande finger – och polisens – börjar röra sig mot Nick som inte får sig själv att framstå som bättre för läsarna när en hint av kvinnohat kan uppfattas i hans ton. Ett karaktärsdrag som han dessutom ärvt ner från sin demente far. Kvinnor har ”tjejhjärnor” och kvinnliga dofter; ”vaginala och märkligt oanständiga”. Han ljuger för polisen: små lögner som egentligen inte spelar någon roll men frågan kvarstår, varför gör han det? Det är också något konstigt med Amys dagbok, hennes versioner av deras gemensamma upplevelser skiljer sig från Nicks, de är förskönade. Vi börjar se skymten av mörker i sprickorna av det till synes perfekta äkenskapet: Var är Amy och vem talar sanning?

Flynn, en exceptionell författare, förför sina lyssnare med finess och pricksäkerhet. Hon hanterar sina opålitliga narratörer till fantastisk effekt – omväxlande, förbryllande, störande och förtjusande är bara några ord som beskriver dem. Hennes sätt att bygga upp spänningen i slutet av varje kapitel för att sedan höra berättelsen utvecklas från ett nytt perspektiv i nästa kapitel får oss att direkt vilja lyssna om boken efter att det fantastiska klimaxet har nåtts.

Vi lyssnade på boken på engelska där den narrateras av Julia Whelan och Kirby Heyborne, som båda berättar med enorm inlevelse och deras skiftande toner gör varje karaktär enkel att urskilja. Det enda vi inte var överlyckliga i var Kirbys immitering av vissa kvinnor i boken där hans röst i vissa stunder kunde framstå som väl gill och gnällig. Julias Nick-röst var inte heller allt för behaglig att lyssna på men när inläsare ska härma det motsatta könet blir detta ofta resultatet. Med det sagt är det fortfarande en fantastisk berättarinsats de båda står för som gör ljudboken ett rent nöje att lyssna och gå vilse i och en av de bästa som erbjuds bland ljudbokapparnas sortiment.