Integration av digital kurslitteratur – Vinnare av Alla ljudböcker stipendiet 2019

VERONIKA GILLBERG

08 – 2019

Introduktion

Intresset för digitala böcker, dvs ljudböcker och e-böcker har ökat markant under de senaste åren. Utvecklingen kan liknas vid en stark högkonjunktur där efterfrågan stiger i en rasande takt. SVT nyheter rapporterade i augusti 2019 att antalet prenumerationer av streaming- tjänster har ökat med över 30 procent den här sommaren. Efterfrågan på e-böcker har även ökat markant under år 2016, det visar Sveriges Radio (2017). Den här positiva trenden av ett nytt media gäller dock främst skönlitterära böcker där läsaren inte behöver använda lika mycket av sin kognitiva förmåga att förstå texten. Det visade sig att mer avancerade texter och litteratur som kräver en långsammare läsningstakt inte lyssnas eller läses i lika stor utsträckning. Resultatet blir att digitala kursböcker inte används i lika stor omfattning som det skulle kunna göra. Det leder till frågan om hur digitala böcker kan användas i större utsträckning vid studier och hur den förändringen i så fall skulle kunna ske? 

Digitala akademiska böcker Utbudet av digitala akademiska böcker är i nuläget inte lika stort som det skulle kunna vara. (Byström, K. 2015). Detta utgör en av de utmaningarna som finns för att utöka användningen av digitala böcker. Byström fortsätter med att hävda att digitala böcker kan utgöra en osäkerhet för förlagen ur ett ekonomiskt perspektiv då risken finns att inkomster från den tryckta försäljningen minskas och det är komplicerat att prissätta de digitala böckerna. En ytterligare fråga för förlagen är att med digitala böcker är det lättare att dela och kopiera, vilket gör de mer utsatta för piratkopiering. Det gör att en sorts rivalitet uppstår mellan digital och tryckt litteratur. 

Tryckt litteratur – en vanesak eller lättare för inlärningen?

Användningen av tryckt litteratur är en normaliserad standard i dagens akademiska samhälle. Det är en stark kultur och en vana bland studenter på universitet och högskolor. Användarundersökningar gjorda av Kungliga Biblioteket har visat att studenter på universitet och högskolor föredrar den tryckta boken framför dess digitala version. En tryckt bok ger en bättre överblick över ämnet, vilket kan vara en bidragande faktor. Undersökningen visade även att e-böcker ökar i efterfrågan när tentamensdagen närmar sig. Det kan bero på att det finns ett intresse att få tillgång till information på ett snabbt sätt genom att söka informationen digitalt. Det kan även visa på en vanlig metodik i studieteknik som eventuellt inte är den mest optimala för lärandet på lång sikt, men det är en annan diskussion. Då tryckta böcker är lönsamma för förlagen, fungerar för alla inblandade aktörer och föredras av studenter, saknas incitament att driva frågan om att använda digitala böcker i större utsträckning vidare. (Kungliga Biblioteket, 2011). 

Det finns ytterligare en faktor som problematiserar användandet av digitala kurslitteratur. Studier har visat att förmågan att ta in information från en skärm är begränsad i jämförelse med fysisk litteratur. Forskarnas hypotes är att de digitala verktygen stimulerar till en mer ytlig och skyndsam läsning, där läsaren tenderar att hoppa över text. Med en fysisk bok i handen blir det enklare att bläddra i boken, vilket öppnar för möjligheten att titta på olika delar samtidigt och enklare bläddra fram och tillbaka utan att tappa översikten. Detta gör att större fokus hamnar på texten och detta kan leda till att ett djupare förstående vid inlärningen. (Skolvärlden, 2019). Dessutom skapar avsaknaden av fysisk kontakt med boken utmaningen att texten blir svårare att komma ihåg då det oftast kan vara svårare att komma ihåg var fakta i texten lästes första gången (Forskning & Framsteg, 2009). 

Forskning visar att en elektronisk kopia av en tryckt bok inte är tillräckligt. E-böcker och ljudböcker har den främsta fördelen med att de är väldigt lätta att ha med sig men utöver det 

skapar de inget mervärde som gör dessa bättre än fysiska böcker. E-böckerna idag är inte anpassade för skärmläsning och är därmed inte utformade för att ta vara på det bästa möjligheterna som ett digitalt media har. Genom att skapa interaktiva webbplatser med kurslitteratur kan skärmläsning vara ett verktyg som ger studenter bra resultat. (Stoop, Kreutzer & Kircz, 2013). 

Detta indikerar att det inte råder ett antingen eller gällande frågan om det handlar om vana att använda tryckt litteratur eller om det är lättare för inlärningen. Det är förmodligen en kombination av att tryckt litteratur är lättare att bläddra i utan att tappa överblicken och avsaknaden av bra interaktiva webbplatser/digitala böcker som gör att tryckt litteratur i nuläget är överlägset digital litteratur. 

Hur kan en förändring ske?

Då det som tidigare nämnts finns vissa problemområden för den digitala litteraturen uppstår funderingen nu om hur en förändring kan ske på sikt? Hur starkt påverkar attityder och beteende att studenter väljer tryckt kurslitteratur? För att skapa en förändring är det viktigt att ändra synsättet på de olika verktygen. Tankesättet att de olika formerna konkurrerar med varandra kan ha en negativ effekt och försvåra utvecklingen. Istället handlar det om att se båda verktygen som komplement till varandra allt med syftet att förbättra inlärningen och därmed studieresultaten. Det är därför ytterst viktigt att skapa en positiv upplevelse med användandet av digitala böcker hos alla parter för att skapa en bra bild av vad detta verktyg kan bidra med. På det sättet kan attityden och därmed beteendet skifta då attityder och beteende är starkt sammankopplat med situationer. Detta visas även i rapporten från Kungliga Biblioteket angående användningen av e-böcker inför tentamenstillfällen. En förändring av ståndpunkter är en svår uppgift att genomföra då konsumenter oftast väljer att tolka information på det sättet som förstärker deras existerande hållning, trots att informationen kan vara svårtydd. Det leder till att det finns två primära sätt att skapa en omvandling. Det ena är att fokusera på de positiva attributen och det andra är att försöka åstadkomma ett skifte av den generella inställningen. Detta innebär att för att kunna skapa ett starkare förtroende för digitala läromedel krävs det en diskussion kring hur digitala böcker kan främja lärande. Numera används digital litteratur främst för studenter med inlärningssvårigheter men samtliga studenter bör inkluderas och se det som digitala läromedel tillgängliga för alla för att kunna skapa en stabil grund för en förändring och därmed öka användningen av digitala kurslitteratur. (Schiffman & Wisenblit, 2015). 

Att förstå hur attityder och beteende påverkar när det gäller användandet av digital kurslitteratur är viktigt men det räcker inte för att åstadkomma en förändring och en övergång till mer digital litteratur. Från förlagens sida är det självklart viktigt att e-litteratur är lönsamt, vilket förmodligen innebär att prismodellen måste ses över. För att göra digital kurslitteratur attraktiv för studenter, är viktigt att den blir billigare än tryckt litteratur samt effektiv och interaktiv för att främja lärandet. Så länge det inte finns en bra möjlighet att använda digital läsning på ett effektivt sätt som förbättrar inlärningsförmågan kommer det vara mödosamt att ställa om från tryckta till digitala böcker. Därav är digital tyngre litteratur inte lika efterfrågad som skönlitterär och förlagen saknar ekonomiskt incitament att utveckla den marknaden mer. 

Vem kan driva en förändring?

Som tidigare sagt är attityder och beteende sammankopplat med situationer. Det leder till frågan om vem ansvaret ligger hos att påbörja den förändringen i attityd. I grunden finns ansvaret hos alla parter inblandade att skapa en förändring i litteraturens kretsar. Lärosätena behöver sätta press på leverantörerna att producera något nytt som fungerar. En utmaning som 

finns är att göra det lönsamt för leverantörerna då det är svårt att prissätta digitala böcker och riskerna med piratkopiering/delning måste erkännas. A andra sidan kan studenter redan idag dela böcker eller låna på bibliotek, så frågan är hur stort det problemet egentligen är. Vidare kan det vara komplicerat att avgöra vilken part som ska bära ansvaret för utvecklings-kostnaden. Vill leverantörerna ta risken att lönsamheten inte är tillräckligt bra för att fortsätta leverera digital litteratur? Hur ska böckerna distribueras? Ska det vara möjligt att kunna köpa digitala böcker på samma sätt som fysiska böcker, till exempel i en e-handel? Det skulle kunna vara en möjlighet eller kan en form av streaming-tjänst för kurslitteratur vara ett alternativ, som det finns för skönlitterära böcker? Alla dessa frågor kräver att svar för att kunna driva utvecklingen framåt. Det gäller att skapa ett så lättanvänt men effektivt media som möjligt. 

För att en skiftning av beteende kan ske måste alla aktörer samarbeta mot ett gemensamt mål, nämligen att skapa effektiva digitala verktyg av kurslitteratur som är interaktiva och främjar lärande samt som är lönsamma. En indirekt positiv påverkan för klimatet tillkommer genom t ex minskade transporter. Men utvecklingen kan inte stanna där. Det räcker inte med att presentera ett nytt verktyg och låta aktörerna lista ut hur det ska användas på bästa sätt. Det kommer i sådana fall vara ett nytt studiemedel där lärosätena i landet måste ta ansvar och demonstrera hur det ska användas för att vara så effektivt som möjligt. Det betyder att redan i lärarutbildningen måste det finnas utbildning om hur man arbetar med digital kurslitteratur. Precis som det finns generella föreläsningar om studieteknik, kan det vara mycket fördelaktigt att erbjuda sådana tillfällen där studenter får den hjälp som kan behövas. Implementeras sådan ny teknik tidigare i årskurser skulle det med stor sannolikhet inte vara ett lika stort hinder att överkomma. Dessutom skulle det behövas finnas stöd eller hjälpmedel med att börja lära sig förmågan att läsa effektivt på en skärm då den kapaciteten inte är fullt lika utvecklad som att läsa en fysisk bok, som tidigare visats (Skolvärlden, 2019). 

Som med alla projekt och utmaningar som finns, existerar risken att en sådan här förändring eventuellt är före sin tid och skolans värld inte är helt redo för den än. En kultur kan vara väldigt stark och svår att skifta. Det gör att det blir väldigt viktigt att hitta den effektiva nyttan i andra former av böcker för att kunna skifta attityd och beteende. Det blir även viktigt att lärare och professorer är med och visar en positiv inställning, då studenter kan se till dem för guidning. 

Sammanfattningsvis krävs det en attityd- och beteendeförändring, bättre utformad digital kurslitteratur, gärna interaktiv, som ger en effektivisering av användandet av digitala läromedel samt en kreativ prissättningsstrategi för att dessa böcker ska vara ekonomiskt lönsamma. Endast då kan en förändring vara inom rimligt räckhåll. 

Källförteckning: Blåfield, J. (2019). Intresset för ljudböcker fortsätter att öka. SVT Nyheter. Hämtad 2019-08- 13, från https://www.svt.se/nyheter/uutiset/svenska/intresset-for-ljudbocker-fortsatter-att-oka 

Byström, K. Hur kan bibliotek och förlag gemensamt möta utmaningar kring svenska e- böcker? InfoTrend, 2015, 68(2) 

Forskning & Framsteg. (2009). Därför är det jobbigt att läsa på skärm. Hämtad 2019-08-12, från https://fof.se/press/darfor-ar-det-jobbigt-att-lasa-pa-skarm 

Kungliga biblioteket (2011). När kommer boomen? En kartläggning av e-boken i Sverige ur ett biblioteksperspektiv. Svensk biblioteksförening 

Sandberg, K. (2019). Forskning: Elever presterar sämre när de läser på skärm. Skolvärlden. Hämtas 2019-08-12, från https://skolvarlden.se/artiklar/forskning-elever-presterar-samre-nar-de-laser-pa-skarm 

Schiffman, L. & Wisenblit, J. (2015). Consumer Behavior. Essex: Pearson Education Limited 

Stoop, J, Kreutzer, P and Kircz, J G, Reading and Learning from Screens Versus Print: A Study in Changing Habits: Part 2 – Comparing Different Text Structures on Paper and on Screen, New Library World, 2013, 114(9/10), 371–383 

Wennersten, A. (2017). Efterfrågan på digitala böcker ökar. Sveriges Radio. Hämtad 2019-08- 13, från https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6634622 

Top
Ljudböcker